Sorg, Glädje...Livet.

Tiden går fort allt för fort.
Timmar blir till dagar till veckor o månader och till slut år.
Hur ofta händer det inte att vi tänker "jag borde ta vara på tiden bättre"?
Lära mig att njuta av Nuet och inte vara inne i framtiden som jag ändå inget vet om??

För en vecka sedan dog min Svärmor 62 år gammal.
Det var väntat men inte NU trodde det var ett år eller någe sånt kvar på hennes tid.
Men nä det var dax för henne att lämna sin skruttiga kropp och komma hem.
På ett sätt känns det som att förlora en Mamma till, ja det är sant det är så det känns för mig.
Jag vet att hon har det bättre där hon är nu.

Glädjen är Felicia hon står för de mesta av mina leenden just nu.
Hon har kommit in i puberteten och hon flemar - jösses vad kul det ser ut.
Idag var hon o jag ute en sväng med sele o koppel.
Hon har tjatat på sitt sätt o sagt att hon ville UT så vi var ute.
Hon satt på min axel så som hon gör mestadels inne oxå, rätt kul har inte haft nån katt som gjort det innan. Svärfar tycker hon är Mager, mja nä tycker inte jag, eller? Hon är mera musklig lixom fast ok kanske lite...

Min ena Orkidè fick en blomma lagom till Alla Hjärtans Dag - praktiskt, så ävem om gubben glömmer/inte ens tänker på att köpa en ros till mig så har jag en orkidè att titta på:)

*kramas*