Rosor är Kärlek

lördag 30 maj 2009

Morsdag

Förr tyckte jag att Morsdag var ett Måste både för mig som dotter/svärdotter och för mig som Mamma.
Men under veckan som gått.....har jag ändrat åsikt!

Jag älskade att pyssla om min Mamma på "hennes" dag - Morsdag och hennes Födelsedag. Frukostbricka, nyplockade ängsblommor, en teckning eller något annat
jag gjort själv, kanske till-godo-checkar, laga hennes favvo-middag och allmänt vara henne behjälplig. Och jag älskade det!!!

Nu är det tyvärr snart 6 år sedan hon dog, det känns ibland svårt att prata om henne och tänka på henne utan att det trillar tårar. Jag planterade ett träd en hägg av något slag på hösten i min trädgård den har nu blommat och har vuxit så att den är ca 190cm hög. Där gjorde jag förra året en majstång/midsommarstång som har fått vara kvar. Ibland går jag dit sitter o tänker kanske tänder jag ett ljus. Plockar blommor o ställer i vas jämnte.

I början av veckan var jag lite så där förväntansfull o undrade om maken + barnen hade gjort nått till Morsdag. Maken min har det inte "i blodet" eller hur det nu är att Fira bemärkelsedagar medans jag nästan är motsatt jag firar ordentligt när det gäller.


Men alltefter som veckan har gått så har jag som sagt tänkt om.
Hur kommer det sig att vi _behöver_ Morsdag? Ok den har funnits i 90 år nu i sverige men ändå lixom känner att det "allmänt" blivit mer ett Måste de sista 10 åren rent generellt.
Varför?
Jo jag tror att i all denna Stress som finns i samhället idag så *glömmer* vi bort att Se varandra, bekräfta varandra i vardagen.

Så när det nu blir nån högtid så ska det firas utav själve *** det ska vara överdådigt, det ska glimma o glamma osv.

Troligen har jemene man oxå dåligt samvete för att de inte ser Mamma/Frun/Svärmor...i vardagen/till helgen.

Hur *äkta* kan då ett Morsdagsfirande bli?
Det tror jag är himla olika beroende på hur det uppvaktas osv.
Men igen generellt tror jag inte att det blir särkilt äkta.(sorry)

Jag skulle då Om jag fick välja - vilket jag får o kan, att bli ihågkommen mitt i stressen, i vardagen, med en kram, med hjälpsamma barn, med snälla barn och givet en Make som lite nu o då säger:"Älskling, vet du? Du är den bästa Mamma våra barn kan tänkas ha".


_Det_ skulle lyfta min Vardag, vilket ju är det jag lever mest i, i tvätthögen, vid spisen, torkandes snoriga näsor, sittandes med läxor, tjatandes på en det ena o än det andra, vara orolig osv.

I onsdax kom min lille son hem med en Blomma. Det är en blomma-för-dagen som kommer att bli mörkt rosa och röd. Det Värmde det var ju en vanlig Onsdag!:)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar